In Memoriam Hartvig "Hatte" Larsson

Hatte Larsson var som medlem i Visby SK väldigt lojal mot klubben och ställde upp i alla väder. Vid sitt frånfälle var han sedan några år bosatt i Simrishamn, men han var mycket tacksam för telefonsamtal från Gotland och följde noga schackturneringarna här i lokaltidningarna.

Under sin aktiva tid var han en fenomenal blixtschackspelare med många första placeringar i distriktsmästerskapen. Ingen annan gotländsk schackspelare har mig veterligen blivit svensk blixtschackmästare, låt vara att det var inofficiellt. Det spelade han till sig på Stadshotellet 1945. Då slog han bland andra flerfaldige Sverigemästaren Gösta Stoltz, som 1941 vann en internationell turnering i München med Aljechin på andra plats!

Hatte var givetvis även skicklig i långpartier med sina bländande kombinationer, men där trillade inte DM plaketterna in lika ofta, möjligen beroende på hans spelstil. Han tänkte på motståndarens tid och drog sedan snabbt, när han var vid draget. Tidsnöd var för honom ett okänt begrepp.

Under sin tid på Lidingö hade han stora framgångar, och när han återvände till Gotland, dröjde det inte länge, förrän hans första distriktsmästerskap var på plats. Det lyckades han med i en för honom personligen svår situation. Respekten för schackliga storheter var inte överdrivet stor. Det fick bland andra stormästarinnan Pia Cramling erfara, när hon gav simultanschack i Visby 1986 i samband med att vår klubb firade 60-års jubileum. Hon spelade samtidigt mot 24 gotländska motståndare och vann med 22-2. Hatte var den ende, som lyckades besegra henne med en mycket vacker kombination, och två andra spelade remi.

När Hatte satt på andra sidan brädet, gällde det att se upp, eftersom man fick känslan av att han hade minst en räv bakom varje öra. Vid ett SM i Göteborg påpekade en motståndare, att Hatte enligt reglerna måste flytta en pjäs, eftersom han hade rört den. Hattes dam stod ogarderad, om pjäsen flyttades. Han drog snabbt och motståndaren inkasserade glupskt damen, varpå han blev mattsatt i nästa drag. Ridå! Samma öde drabbades en känd gotländsk schackspelare av, när han i en till synes lika ställning bjöd Hatte remi. Ett dubbelt tornoffer med matt som följd fick motståndaren att tappa hakan och sträcka över handen. Sådan var hans stil.

Hatte ägde en stor portion humor, vilket gjorde det lätt att umgås med honom. Vi äldre medlemmar i Visby SK, som spelat med honom i 40-50 år, delar saknaden med hans anhöriga, och vi kommer att minnas honom med ett tacksamt leende på våra läppar, för han var en verklig lirare.

Kjell Enström, 30/10 2007